Thursday, May 17, 2007

Skymningslandet

Jag var och hälsade på min vän och hennes man igår i deras nyköpta lägenhet. Medan jag kikade runt började jag skratta för mig själv och undra;
Har hon satt sin sista potatis, spiken i kistan, punkten efter pricken: gift, tvättmaskin och torktumlare i lägenheten, TVÅ badrum i en lägenhet på 97 kvadrat med gästrum. Kan det bli så många fler vuxenpoäng? Jo just det, jag glömde bilen som ska köpas.


Jag med flera lever i skymningslandet mellan vuxen och VUXEN. Vuxenpoäng är ett mycket bra utryck och ett sätt för oss dagens "unga vuxna" att förhålla oss till oss själva. "en 18 årig man gjorde sig idag..." kanske är det bara jag men en 18 åring är ingen man eller kvinna för mig. Det är en ungdom som inte är torr bakom öronen. Vissa säger ibland att de inte känner sig en dag äldre än 20. Jag måste säga att efter att ha jobbat ett år på gymnasiet så vet jag att jag är mer än 20 och ska inte använda mig av detta uttryck. (får ändra till 25 i stället)



Jag har själv inte särskilt många vuxenpoäng (pensionsspar och eget hem) och klassar mig inte som vuxen. Eftersom jag inte ser mig själv som vuxen efter konstens alla regler så hamnar jag i en funderlig sits när min vän meddelar att bullen är i ugnen och timern satt på oktober. Hon har scorat full pott och passerat gränsen till absolut VUXEN. Den lilla ljusa ska bli mamma!


Jag kan inte låta bli att skratta. Inte för att min vän ska bli mamma utan för att jag tycker att det känns så absurt. Jag är lika "vuxen" som henne i biologisk ålder och hon ska ha barn. Inte för att det stör mig, det känns bara skrattigt.