Foto: ACP Jag har alltid sett oss svenskar som toleranta och fördomsfria inom många områden. Men ju längre jag lever mitt liv så inser jag att det inte stämmer. I Sverige handlar det mycket om att utlänningar är OK bara de håller sig på sin kant, tar seden dit de kommer och vi håller oss på vår kant och beblandar oss så lite som möjligt. Vi är politiskt korrekta och bekänner inte färg förrän det bränner till och vi själva befinner oss i korselden. Jag vet inte vad som är hönan eller ägget!? Har vi duckat från smällar med andra kulturer genom att använda vår politiska korrekthet och neutralitet eller har vår korrekthet och neutralitet bidragit till att smällarna aldrig har utdelats.
Det som är annorlunda skrämmer och det är tur att människan är rädd för det okända eftersom vi hade varit utdöda sen länge om vi hade klappat Tyrannosaorius Rex och ätit okända blad från marken. Under evolutionens gång har vi blivit välsignade med Storhjärnan och dess hjärnbark, vilken skiljer oss från djuren, och den ska vi använda. Ibland är det bra att utmana sin rädsla för att växa som människa och därmed förhoppningsvis bidra med utveckling till det männskliga släktet. Genom att verkligen lära känna människor från andra kulturer och leva med dem i deras, respektive vår kultur, gör att vi får fler redskap för att förstå andra människor och deras handlingar.
Det är svårt eftersom ibland besannas våra fördomar i vårt möte med andra kulturer och vi i vår tur besannar deras. Men det gäller att komma ihåg att det handlar om kultur och inte om hudfärg eller form på näsan. Det är samma blod som rinner i våra ådror men vår själ, identitet och våra handlingar är starkt färgade av den kultur vi har växt upp i och de möten vi gjort. I alla kulturer finns det de som är mer eller mindre toleranta mot förändring och det som är annorlunda. Allt vi kan göra är att försöka förstå varandra. Problemet är de som inte vill försöka, oavsett vad de har för kulturell bakgrund.
No comments:
Post a Comment